Tidigare ”Just nu”

September 2017

Riklig produktion

Det kanske finns några bruk i Sverige som haft ett större produktutbud än Gusums Bruk, men det kan inte vara många. Utan att ha räknat exakt, tror vi att summan olika produkter – om man räknar in olika storlekar, olika ytbehandlingar m.m. – uppgår till omkring 10 000.

Knappnålar, insektsnålar, flaggnålar, kartnålar, säkerhetsnålar, schalnålar, luggnålar, hårnålar, tavelkrokarar, gem, pappersknipare, korkskruvar, hyskor, hakar, strumpebandshållare, mekanism till paraplyer, tryckknappar, knappar, skostift, huggyxor, handyxor, brandsprutor, orgelstift, pianotråd, mässingstråd, järntråd, luskammar, deglar, galoschbokstäver, psalmsiffror, blomsterställ, ventiler, kranar, hönsringar, knapphäktor, ventilstift, klackspik, båtshakar, spännen, dymlingar, mynningsskydd, tälthäktor, dekorationsnålar, gardinstänger, dubbelkrokar, fjäderhakar, markisbågar, kapphängare, slangkopplingar, stångfästen, trådspik, orgelfjädrar, militärhäktor, muttrar, snabelhakar, stålknappshållare, krampor, bordeauxspridare, duschapparater, ljusstakar, kandelabrar, ljuskronor, spannmålsvågar, skrivtyg, pennfat, läskpressar, pappersknivar, tändställ, papperspressar, termometerställ, klockställ, pennavstrykare, pennfat, frimärksaskar, askfat, cigarrställ, cigarettställ, virapulanger, cigarrsnoppare, pennlägg, askboxar, pokaler, fotogenlampor, bordslampor, brevställ, kedjelänk, nål- och pappersklämmehållare, bordsflaggstänger, mortlar, pennskaft, tesamovarer, kaffekannor, kaffepannor, sparbössor, flagglekare, flaggtullar, halfkips kauser, pollare, klys, knapar, brickor, spilkumar, tavelringar, pappershängare, borddukshållare, fösterbeslag, gångjärn, krönta vikter, stångfästen, buteljhållare, fotogenkök, väggkandelabrar, vägglampetter, hängarmar, väggarmar, klädkrokar, ljusformare, ljusmanscetter, vagnskapslar, draghandtag, selbeslag, bjällror, slädklockor, säcklås, golvlampor, hörapparater, glasskärare, kryddkulor, viror, sildukar, blixtlås, pennformerare, ringklockor, knivar, gafflar, fönsterjalusier, rör, stänger, årtullar, kanoner, dopfuntar, ….troligen har vi glömt en del – men du fattar?

 

Maj 2017

”Produkter som aldrig blev”

Sommarutställning 2017-06-01 – 2017-08-31

Under perioden 1881 – 1920 var produktionen av ljusstakar, brevställ, serveringskannor, ljuskronor, bordslampor och mycket mer som störst på bruket. Nästan 400 olika produkter såg dagens ljus. Men en del av idéerna realiserades aldrig. Det är några av dem vi vill visa i den här utställningen.

Alla har väl någon gång kommit i kontakt med en ritning. Du vet – en massa angivna vinklar och mått i millimeter, oftast med en tolerans. Så har det inte alltid varit – åtminstone inte på Gusums Bruk under den här perioden. Bruket hade flera designers (på den tiden ofta kallade mönsterritare) knutna till sig. Daniel Carlsson och Tor Torén var två av de mest kända. De producerade sina ”ritningar” i oftast naturlig storlek (skala 1:1) och färglade. Inga angivna mått så långt ögat kunde nå. Sedan var det upp till någon ansvarig verkmästare som t.ex. Johan Vahlström eller Johan August Sandberg att ta vid och börja tillverkningen efter dessa teckningar – tala om yrkesskicklighet!

Den största Gusumsritning vi känner till finns i privat ägo. Den mäter enorma 3,3 meter på höjden och visar endast ett fjärdedels tvärsnitt av en gigantisk ljuskrona. Om den någonsin blev tillverkad vet vi inte. I vår utställning presenterar vi 21 ritningar på produkter som aldrig blev verklighet.

 

Mars 2017:

Vintern har släppt greppet och på museet ser vi fram emot sommarhalvåret, då vi har 90 % av våra besök. Vad har vi då att erbjuda i sommar?
Lördagen den 13 maj kommer Rickard Thunér – känd från TV – till oss och medverkar på vår värderingsdag mellan klockan 11 och 14. Hans specialitet är som bekant möbler, speglar och annat konsthantverk. Men han kan nog lite av varje. Ta med dina förmodade dyrgripar och kom. För en billig penning får du veta det mesta. I stället för stora möbler går det bra att ta med några bra bilder. Frimärken och mynt ägnar vi oss däremot inte åt denna dag.

Så blir det en sommarutställning mellan 1/6 och 31/8 som går under namnet ”Produkter som aldrig blev”. Vackra teckningar från förra sekelskiftet med förslag till produkter som av olika anledningar inte kom i produktion.
I höst är det 25 år sedan vi flyttade in i nuvarande lokaler. Det skall vi fira, men i skrivande stund kan vi inte avslöja vare sig datum eller vad som kommer att ske.
Men även ”till vardags” är du naturligtvis hjärtligt välkommen att besöka oss.

 

Januari 2017:

Så här skrev vi förra gången:

Var finns fyrbåken?

Sedan Gusums Bruk började konkurrera med Skultuna med tillverkning av mässingsprodukter i form av ljuskronor, ljusstakar, skrivtyg, o.d. år 1881 har man använt sig av artikelnummer. Men i takt med att vi läst igenom allt nyare orderböcker har vi funnit att man omkring 1906 i stället för nummer börjat skriva namn. Det dyker upp produktnamn som ”Diana”, ”Bläckfisken” och ”Fyrbåken”. Ljusstaken Diana har vi ingen aning om hur den ser ut. Bläckfisken var namnet på en hel serie med pennfat, ljusstake, skrivtyg, läskpress, brevpress och tändställ där vi inte heller känner till utseendet. Men ljusstakarna i serien Fyrbåken har vi en mycket dålig bild på. De såldes på en auktion i Norrköping 1978. Var det du som köpte dem eller har du ett exemplar? Oj vad vi skulle bli glada om vi fick se en bättre bild och uppgift om dess höjd.

Nu är Fyrbåken hittad!

…eller åtminstone ljusstaken i serien. I början av december gick ett par ljusstakar ”Fyrbåken” under klubban på en auktion hos Stockholms Auktionsverk som välvilligt släppt bilden till museet (se nedan), så nu har vi ett betydligt bättre hum om hur den 17 cm. höga pjäsen såg ut. Men kvarstår gör frågan om hur resten av serien såg ut. Det tillverkades även skrivtyg, brevpress, läskpress, pennfat och tändställ. Med ledning av bilden nedan: Finns det någon som har en aning om var dessa finns? Gissningsvis tillverkades högst en handfull av dem från 1906 och framåt.

 

Oktober 2016:

Var finns fyrbåken?
Sedan Gusums Bruk började konkurrera med Skultuna med tillverkning av mässingsprodukter i form av ljuskronor, ljusstakar, skrivtyg, o.d. år 1881 har man använt sig av artikelnummer. Men i takt med att vi läst igenom allt nyare orderböcker har vi funnit att man omkring 1906 i stället för nummer börjat skriva namn. Det dyker upp produktnamn som ”Diana”, ”Bläckfisken” och ”Fyrbåken”. Ljusstaken Diana har vi ingen aning om hur den ser ut. Bläckfisken var namnet på en hel serie med pennfat, ljusstake, skrivtyg, läskpress, brevpress och tändställ där vi inte heller känner till utseendet. Men ljusstakarna i serien Fyrbåken har vi en dålig bild på. De såldes på en auktion i Norrköping 1978 och bilden nedan togs i samband med auktionen. Var det du som köpte dem eller har du ett exemplar? Oj vad vi skulle bli glada om vi fick se en bättre bild och uppgift om dess höjd.

 

Juni 2016:

Efterlysning! Har du sett ljuskronan? År 1903 ritade Gusums Bruks formgivare Daniel Carlsson en enorm ljuskrona för 50 glödlampor. Den mätte hela 3,2 meter på höjden! Men vi vet inte om den någonsin blev tillverkad. Museet har i sina samlingar flera exempel på ritningar över produkter som aldrig förverkligades. Dessa är oftast ljusstakar, vägglampor m.m. Men att göra en ritning på en så enorm ljuskrona utan att ha en beställare verkar lite konstigt. Ett slott, kyrka/katedral eller offentlig byggnad är de enda tänkbara platserna för en sådan pjäs. Kanske hänger den i någon gammal tsarbyggnad i Ryssland?
I de nästan 30 hyllmeter med arkivmaterial som finns kvar efter bruket finns inte en enda måttsatt ritning. Det verkar faktiskt som formgivarnas teckningar på produkter var det enda som den skickliga personalen sedan arbetade efter. Där kan man tala om yrkesskicklighet!

 

Mars 2016:

Hur vore livet utan blixtlås?

Kläder och skor, väskor, tält, sovsäckar. Listan kan göras lång på produkter som blivit användarvänligare med blixtlås. Eller ”dragkedjor” som en del föredrar att kalla det. Idén uppkom i huvudet på Elias Howe i USA år 1851. Han konstruerade något som han kallade ”draglås”. Olikt dagens blixtlås, men ändå början till utvecklingen. Andra, som t.ex. W. L. Judson följde 1893 efter med sin version, kallad ”spännet utan hakar”, där häktorna för hand syddes fast en och en i tyget. Judson gjorde flera förslag som mer och mer kom att likna det moderna blixtlåset. Svensken Peter A Aronsson var verksam i USA och sysslade även han med tillverkning av blixtlås. Fortfarande kunde man dock betrakta alla varianter som ganska opraktiska. Inte förrän svensken Gideon Sundbäck började arbeta i Aronssons fabrik hände det saker; han och Aronsson fick 1913 patent på en konstruktion som äntligen fungerade smärtfritt och det ”moderna blixtlåset” var fött. Sundbäck har många gånger angetts som den som uppfann blixtlåset. Det var det alltså inte, men det var han som såg till att det blev verkligen användbart. Gusums Bruk började 1931, som första svenska tillverkare, att producera blixtlås. Dock efter ett patent av österrikaren Dr. Winterhalter. Det fanns under en kort tid en liten tillverkning av blixtlås i skånska Knislinge men det var Gusums Bruk som förknippades med svenska blixtlås och i mitten av 1960-talet producerades tre mil blixtlås om dagen i Gusum.

Besöker du museet kan du på plats studera en mängd olika blixtlåsvarianter, inklusive Howes första draglås från 1851. Vill du fördjupa dig i ämnet finns en del litteratur till försäljning, liksom trevliga affischer m.m. Du kan även här på hemsidan läsa mera om brukets blixtlåstillverkning sist under fliken ”Historik”.

En större version av bilden finns längst ned på sidan Historik/History > Svenska.

 

Januari 2016:

Ljuskrona 30

Gusums Bruk tillverkade mellan 1889 och 1920 totalt cirka 1 100 ljuskronor för levande ljus, gas, fotogen och elektricitet. De flesta hamnade i kyrkor, slott och andra högreståndsbostäder. Antalet modeller är svårt att exakt redogöra för, då många varianter togs fram på köparens begäran. Men håller vi oss till ”standardutföranden”, så vet vi på museet i dagsläget om 46 sådana. En del tillverkades i relativt stort antal, som t.ex. nummer 10 som producerades i 260 exemplar. Men många gjordes det betydligt färre av. Ljuskrona 30 kan vi ta som exempel. Två exemplar såg dagens ljus. Båda hänger i Boxholms kyrka och var en specialbeställning 1897, designad av Thor Thorén. De mäter 217 cm. på höjden och har en diameter på 125 cm. Tillverkade för åtta elljus och priset var 365, 93 kronor per styck – mycket pengar på den tiden. Strax före jul var vi där och fotograferade….

 

November 2015:

Kandelaber nr. 15

Jakten på produkter som tillverkats av bruket fortsätter. För något år sedan besöktes Boxholms kyrka för att försöka spåra en kandelaber nr. 16 som vi aldrig sett i verkligheten. På plats visade det sig att de inte fanns kvar, men att någon låtit tillverka ganska exakta kopior. Dock för levande ljus. De ursprungliga var för elljus.
Men under besöket gjordes en trevlig upptäckt! Högt upp i kyrktornet stod bland en massa ”skrot” två, av tidens tand illa medfarna kandelabrar nummer 15. Förutom dessa två har vi vetskap om endast en till. Oputsade sedan kanske 70 år (tillverkade 1897) såg de förfärliga ut.
Men inte nu längre! Museet har under ett halvår tagit hand om dem och efter väldigt många timmars putsande samt dragning av ny el blev resultatet nästan som nyskick. I god tid före jul kommer de att transporteras tillbaka till Boxholm där de förhoppningsvis kommer att pryda sin plats vid altaret.

 

Maj 2015:

Taklampa nr. 1

Jakten på produkter som tillverkats av bruket pågår hela tiden. Ibland kommer vi över exemplar av någon produkt som vi inte har i vår samling. Oftast rör det sig om mässingsföremål som ljusstakar och dylikt. Ibland hittar vi genom gamla orderböcker vägen till personer, kyrkor m.m. som i sin ägo har en pampig kandelaber eller ljuskrona, men där ägaren inte vill eller kan avyttra pjäsen. Har vi den inte själva så händer det ibland att vi uppsöker ägaren och fotograferar. Det är nämligen inte alla produkter vi har färgbild på eller ens har sett i verkligheten. Så var fallet med ”Taklampa nr. 1”. Men för en tid sedan fick vi kontakt med en person i Södermanland som är lycklig ägare av ett av de fem exemplar som tillverkades mellan 1890 – 1902. Just detta exemplar lär ha representerat Gusums Bruk på Stockholmsutställningen 1897, där bruket fick guldmedalj för sina produkter. Efter lite efterarbete med bilden blev det så här…